Matter through matter

Annan dimension ger sig till känna

Annan dimension ger sig till känna. Bild: PublicDomainPictures, licens: CC0, Pixabay.com

 

Igår när jag visade legitimation inne på Body Shop (för att bli medlem) blev jag granskad från topp till tå av säljaren.

”Men PÅ RIKTIGT, hur gammal är du? Nääe, du skämtar!!
Men asså, det är ju inte bara ansiktet, kolla dina händer, dom är ju helt…
du har inte varit rökare va?”

”Jo faktiskt”, svarade jag kort.

Sedan tänkte jag för mig själv ”I tjugo år. Varje dag i tjugo år rökte jag. Jag slutade för tio år sedan”.

Jag log mot säljaren och sa bara ”tack, you made my day!”.

Sedan bytte jag ämne. För accepteras smicker utan invändning riskerar man att framstå som skrytsam och förminskar man sig själv uttrycker man låg självkänsla.

Jag valde att komplimanghantera enligt Hugo Rehnbergs råd (SvD 2 feb, 2018).

På vägen hem från Body Shop var jag såklart munter och tänkte på det ämne som för stunden intresserar mig mer än något annat – healing. Att bromsa åldrandet, förhindra sjukdom och förfall – mentalt och kroppsligt.

Jag skriver om healing, jag studerar healing. Jag studerar mig själv.

Jag iakttar mina kursdeltagare när de gör olika former av Själsresor.

Matter through matter.

  • Världar i världarna
  • Strängteori
  • Kvantfysikens beskrivning av elva dimensioner

Jag studerar min dotter, minecraftspelaren, när hon lägger avataren i sängen i minecrafthuset, för nu är det kväll där. Min dotter stänger surfplattan och släcker lampan, för nu är det kväll även här. Ögonlocken sluts och fältet får en laddning. Jag ser fotoner och känner svag elektromagnetism.

Yes! Know yourself and the world is yours!

Från det ena till det andra.
På min Själsresakurs 8-9 juni höll jag en seans/transdemonstration där min andekontroll Edward tog upp något som många undrar:

Hur ser det ut på andra sidan och hur ter sig livet där? 

Edward berättade att andra sidan för oss, den plats dit majoriteten av människor kommer efter sin död, är väldigt lik jorden d.v.s. som den miljö man är van vid.

Samma sak är det med Själsresorna, man kommer oftast till väldigt jordlika miljöer.

Denna fredag ser jag att Victor Zammit tar in samma fråga i sitt nyhetsbrev Friday Afterlife Report, och hänvisar till boken Life in the World Unseen – av Hugh Benson och Anthony Borgia från 1954.

“many souls of the earth world are almost shocked to be told that the spirit world is a solid world, a substantial world, with real, live people in it. They think that that is far too material, far too like the earth world; hardly, in fact one step removed from it with its spirit landscape and sunshine, its houses and building, its rivers and lakes, inhabited by sentient beings!” (Life in the World Unseen, Ed.97 ) 


I övrigt
: